Redovisningsprinciper

Dessa är de aktuella redovisningsprinciperna som tillämpas år 2018. Tidigare redovisningsprinciper framgår av respektive årsredovisning.

 

Not 2 – REDOVISNINGS- OCH VÄRDERINGSPRINCIPER

Koncernens finansiella rapporter har upprättats i enlighet med årsredovisningslagen, RFR 1 Kompletterande redovisningsregler för koncerner och International Financial Reporting Standards (IFRS) såsom de har antagits av EU. Moderbolaget DistIT AB har upprättat sin redovisning enligt Årsredovisningslagen samt Rådet för finansiell rapporterings rekommendation RFR2 redovisning för juridiska personer. De viktigaste redovisnings- och värderingsprinciperna som har använts vid upprättande av de finansiella rapporterna sammanfattas nedan. I de fall moderföretaget tillämpar avvikande principer anges dessa under Moderföretaget nedan.

Moderföretaget
Andelar i koncernföretag redovisas enligt anskaffningsvärdemetoden. Prövning för nedskrivning av andelarnas värde görs när en indikation finns på att värdet minskat. I de fall värdet har minskat sker nedskrivning till koncernmässigt värde. Alla erhållna utdelningar redovisas i resultaträkningen inom Resultat från andelar i koncernföretag. Moderföretaget redovisas erhållet koncernbidrag, som kan jämställas med utdelning, som en finansiell intäkt i resultaträkningen, i enlighet med RFR 2 Redovsining för juridiska personer.

Förvärvsrelaterade kostnader bokförs som aktier i dotterbolag i moderföretaget alternativt i förvärvande dotterbolag och kostnadsförs inom rörelseresultatet i koncernens resultaträkning.

Nya redovisningsprinciper 2018
Nya eller reviderade IFRS-standarder och tolkningsuttalanden har inte haft någon väsentlig effekt på koncernens finansiella ställning, resultat eller upplysningar.

IFRS 15 Intäkter från avtal med kunder, ersatte fr.o.m. 1 januari 2018 tidigare standarder och tolkningar för intäktsredovisning. Inga väsentliga effekter på intäktsredovisningen har identifierats vare sig när det gäller tidpunkt för redovisning eller belopp. Koncernens intäktsströmmar har analyserats med utgångspunkt utifrån standardens femstegsmodell. Analysen visar att tillämpningen inte medför någon materiell effekt i de finansiella rapporterna och dess ingående balanser. Intäktsredovisningen sker när koncernen uppfyller ett prestationsåtagande genom att överföra en utlovad vara och kunden får kontroll över tillgången.

IFRS 9 Finansiella instrument, ersatte fr.o.m. 1 januari 2018 de tidigare reglerna i IAS 39 Finansiella instrument. Standarden behandlar bl.a. klassificering och värdering av finansiella tillgångar och inför nya regler för säkringsredovisning samt en ny modell för nedskrivning av finansiella tillgångar. Den nya modellen för beräkning av kreditförlustreserv utgår från förväntade kreditförluster istället för inträffade förluster. DistIT har analyserat effekterna av övergången och inga väsentliga effekter har identifierats. DistIT tillämpar inte säkringsredovisning. Eftersom effekterna inte är väsentliga har inte någon justering av ingående balanser skett 1 januari 2018.

Nya IFRS och tolkningar som ännu inte börjat tillämpas
IFRS 16 kräver att tillgångar och skulder hänförliga till alla leasingavtal, med undantag för korta avtal eller avtal avseende tillgångar med låga värden, redovisas i balansräkningen. Denna redovisning baseras på synsättet att leasetagaren har en rättighet att använda en tillgång under en specifik tidsperiod och samtidigt en skyldighet att betala för denna rättighet. Detta kommer att medföra att flertalet av koncernens nuvarande operationella leasingavtal ska redovisas i balansräkningen fr.o.m. 2019.

Koncernen har genomfört en fullständig översyn av koncernens samtliga leasingavtal där information samlas in och sammanställs som underlag till beräkningar och kvantifiering i samband med konvertering till IFRS 16. Den generella effekten av IFRS 16, resultatet av det förberedande arbetet samt de preliminära effekterna av att applicera standarden beskrivs nedan.

DistIT kommer att tillämpa IFRS 16 enligt den förenklade övergångsmetoden per övergångsdatumet 1 januari 2019. I enlighet med standarden har jämförelsetalen inte räknats om, utan den ackumulerade effekten av övergången kommer att redovisas som en öppningsbalansjustering. Samtliga nyttjanderätter värderas vid övergången till redovisat värde som om de nya redovisningsreglerna tillämpats från kontraktens början och leasingskulderna värderas till nuvärdet av per övergångsdagen återstående framtida leasebetalningar. Den marginella låneräntan per övergångsdagen används för värdering av såväl nyttjanderätterna som leasingskulderna.

När IFRS 16 tillämpas för första gången använder koncernen praktiska lösningar som tillåts i standarden, när tillämpligt. De tillämpade praktiska lösningarna inkluderar följande:
• Det görs ingen omvärdering av huruvida ett kontrakt är, eller innehåller, ett leasingavtal vid övergången till IFRS 16. Detta betyder att standarden tillämpas på alla avtal som identifierats som leasingavtal i enlighet med IAS 17 och IFRIC 4.
• Operationella leasingavtal med en kvarvarande leasingtid på mindre än 12 månader per 1 januari 2019 redovisas som kortfristiga leasingavtal, vilket innebär att de inte tas upp i balansräkningen vid övergången.
• Direkta anskaffningskostnader för nyttjanderätter har uteslutits från beräkning av redovisat värde vid övergången.
• Historisk information har använts vid bedömning av ett leasingavtals längd i de fall det finns optioner att förlänga eller säga upp ett avtal.

Vid tillämpning av IFRS 16 kommer både nettotillgångar och nettoskuld att öka till följd av att nyttjanderätter och leasingskulder kommer att redovisas i balansräkningen. Leasingavgiften, som idag i sin helhet redovisas som rörelsekostnad, kommer att ersättas av en avskrivning av nyttjanderätten och en räntekostnad på leasingskulden. Resultaträkningen kommer även att påverkas, sett över tid, då leasingavgifter idag redovisas som en linjär kostnad. Vid tillämpning av IFRS 16 blir den totala leasingkostnaden normalt högre de första åren av ett leasingavtal för att senare avta. Detta beror på att räntekostnaden minskar över tid i takt med att leasingskulden minskar med betalningarna. Kassaflöde från den löpande verksamheten kommer att öka då leasingkostnaderna för närvarande ingår i kassaflöde från den löpande verksamheten men under IFRS 16 kommer huvuddelen av leasingbetalningarna att redovisas som avbetalning av leasingskulden och således klassificeras som kassaflöde från finansieringsverksamheten. Endast den del av betalningarna som avser ränta kommer att ingå i kassaflöde från den löpande verksamheten. Leasingavgifter
avseende tillgångar som inte redovisas i balansräkningen, således kortfristiga avtal och avtal av mindre värde, kommer fortsättningsvis att fullt ut påverka kassaflöde från den löpande verksamheten. Nyckeltal kommer att påverkas av IFRS 16 som en konsekvens av effekterna på balansräkning, resultaträkning och kassaflöde.

En preliminär bedömning indikerar en öppningsbalansjustering per 1 januari, 2019 med följande uppskattade balansräkningseffekter, utan hänsyn tagen till justeringar av interimsposter relaterade till nyttjanderätterna vid övergången:
• Nyttjanderätter: 44 897 KSEK
• Uppskjuten skattefordran: 104 KSEK (21,4 % av förändringen i balanserade vinstmedel)
• Leasingskulder: 45 377 KSEK
• Balanserade vinstmedel: -481 KSEK

Baserat på de preliminära beloppen ovan kommer nettotillgångarna att öka med 44 897 KSEK och nettoskulden kommer att öka med 45 377 KSEK.

Koncernens preliminära uppskattning är att tillämpningen av de nya redovisningsreglerna kommer att ha en något positiv inverkan på rörelseresultatet och en mycket liten effekt på periodens nettoresultat för helåret 2019.

Kassaflöde från den löpande verksamheten kommer att öka och kassaflödet från finansieringsverksamheten kommer att minska då amorteringen av leasingskulden kommer att påverka kassaflöde från finansieringsverksamheten. Inga andra av de IFRS eller IFRIC-tolkningar som ännu inte har trätt i kraft, förväntas ha någon väsentlig inverkan på koncernens finansiella rapporter.

Funktionell valuta och presentationsvaluta
Alla belopp uttrycks i tusentalskronor (KSEK) där ej annat anges. Belopp inom parentes avser föregående år. Moderbolagets funktionella valuta är svenska kronor (SEK) som även utgör rapporteringsvalutan för moderbolaget och för koncernen. Det innebär att de finansiella rapporterna presenteras i svenska kronor. Samtliga tillgångar, avsättningar och skulder redovisas till anskaffningsvärde, om inget annat anges.

Lång- och kortfristiga poster
Anläggningstillgångar och långfristiga skulder består i allt väsentligt av belopp som förväntas återvinnas eller betalas efter mer än tolv månader räknat från balansdagen. Omsättningstillgångar och kortfristiga skulder består i allt väsentligt av belopp som förväntas återvinnas eller betalas inom tolv månader räknat från balansdagen.

2.1 UPPSKATTNINGAR OCH BEDÖMNINGAR

Koncernledningen gör uppskattningar och bedömningar om framtiden. Dessa bedömningar utvärderas löpande och baseras på historisk erfarenhet och andra faktorer, inklusive förväntningar på framtida händelser som anses rimliga under rådande förhållande. De uppskattningar för redovisningsändamål som blir följden av dessa kommer, definitionsmässigt, sällan att motsvara det verkliga resultatet. Vid beräkning av verkliga värden vid rörelseförvärv används värderingstekniker för de olika delarna i ett rörelseförvärv. Framförallt verkligt värde på tilläggsköpeskilling är beroende av utfallet av flera variabler.

För bedömning av nedanstående poster se refererad hänvisning i årsredovisning för 2018:
Redovisning av uppskjutna skatter – se 2.8
Bedömning av osäkra fordringar – se 2.16
Nedskrivning/goodwill – se 2.10 och 2.11
Varulager – se 2.12

2.2 KONCERNREDOVISNING

I koncernredovisningen ingår dotterföretag där moderföretaget direkt eller indirekt innehar mer än 50 % av rösterna, eller på annat sätt har ett bestämmande inflytande. Koncernen kontrollerar ett bolag när den exponeras för eller har rätt till rörlig avkastning från sitt innehav i bolaget och har möjlighet att påverka avkastningen genom sitt inflytande i bolaget. Koncernens bokslut är upprättat enligt förvärvsmetoden, vilket innebär att dotterföretagens egna kapital vid förvärvet, fastställt som skillnaden mellan tillgångarnas och skuldernas bokförda värden, elimineras i sin helhet. I koncernens egna kapital ingår härigenom endast den del av dotterföretagens egna kapital som tillkommit efter förvärvet. Under året förvärvade företag inkluderas i koncernredovisningen med belopp avseende tiden efter förvärvet. DistIT AB:s samtliga utländska dotterföretag omräknas enligt dagskursmetoden. Detta innebär att de utländska dotterföretagens tillgångar och skulder omräknas till balansdagens kurs. Samtliga poster i resultaträkningarna omräknas till årets genomsnittskurs. Omräkningsdifferenser förs direkt till koncernens egna kapital. När moderföretaget eller annat koncernföretag i DistITkoncernen företagit säkringsåtgärd för att balansera och skydda mot kursdifferenser på en nettoinvestering i ett självständigt dotterföretag, förs kursdifferensen på säkringsinstrumentet direkt till eget kapital, till den del den motsvaras av en under året ditförd omräkningsdifferens för dotterföretaget. Internvinster inom koncernen elimineras i sin helhet. I
koncernens resultaträkning redovisas minoritetens andel i årets resultat. Minoritetens andel i dotterföretags kapital redovisas i separat post i eget kapital i koncernens balansräkning.
Förvärvsmetoden används för redovisning av koncernens förvärv av dotterföretag. Anskaffningskostnaden för ett förvärv utgörs av verkligt värde på tillgångar som lämnats som ersättning, emitterade egetkapital-instrument och uppkomna eller övertagna skulder per överlåtelsedagen. Transaktionskostnader direkt hänförliga till förvärv kostnadsförs löpande. Identifierbara förvärvade tillgångar och övertagna skulder och eventualförpliktelser i ett företagsförvärv värderas inledningsvis till verkliga värden på förvärvsdagen oavsett omfattning på eventuellt
minoritetsintresse. Det överskott som utgörs av skillnaden mellan anskaffningsvärdet och det verkliga värdet på koncernens andel av identifierbara förvärvade nettotillgångar redovisas som goodwill. Om anskaffningskostnaden understiger verkligt värde för det förvärvade dotterföretagets nettotillgångar, redovisas mellanskillnaden direkt i resultaträkningen i den period den uppkommer. Andelen av eget kapital hänförlig till innehav utan bestämmande inflytande redovisas som separat post i eget kapital. Rapporten över totalresultatet innehåller information
om den andel av periodens intäkter och totalresultat som är hänförlig till innehav utan bestämmande inflytande, medan förluster hänförliga till innehav utan bestämmande inflytande har en negativ inverkan på det totala egna kapitalet. Koncerninterna transaktioner och balansposter samt orealiserade vinster och förluster på transaktioner mellan koncernföretag elimineras. Redovisningsprinciperna för dotterföretag har i förekommande fall ändrats för att garantera en konsekvent tillämpning av koncernens principer.

2.3 SEGMENTSRAPPORTERING

Segmentrapportering i DistIT baseras på koncernensdotterbolag och motsvarar den interna rapportstruktur som  ledningen, styrelsen och högsta verkställande beslutsfattare (VD) använder. Dotterbolagen i DistIT har under 2018 drivits som självständiga resultatenheter med egna målsättningar, budgets etc. Det finns inga gemensamma segment mellan dotterbolagen eller inom ett dotterbolag.

2.4 OMRÄKNING AV UTLÄNDSK VALUTA

Redovisningsvaluta
Poster som ingår i de finansiella rapporterna för de olika enheterna i koncernen är värderade i den valuta som används i den ekonomiska miljö där respektive företag huvudsakligen är verksamt (funktionell valuta). I koncernredovisningen används svenska kronor (SEK), som är Moderföretagets redovisningsvaluta.

Transaktioner och balansposter
Transaktioner i utländsk valuta omräknas till den funktionella valutan enligt de valutakurser som gäller på transaktionsdagen eller den dag då posterna omvärderas. Valutakursvinster och förluster som uppkommer vid betalning av sådana transaktioner och vid omräkning av monetära tillgångar och skulder i utländsk valuta till balansdagens kurs, redovisas i resultaträkningen. Undantag är då transaktionerna utgör säkringar som uppfyller villkoren för säkringsredovisning av kassaflöden eller av nettoinvesteringar, då vinster/förluster redovisas i eget kapital.

Fordringar och skulder i utländsk valuta värderas till balansdagens kurs i den mån den underliggande fordran respektive skulden inte säkrats. Vid terminssäkring sker värdering till dagskurs den dag då valutasäkringen sker, utom i fall då balansdagens kurs ligger inom gränserna för valutasäkringen. I dessa fall sker värderingen till balansdagens kurs.

Valutakursdifferenser redovisas i rörelseresultatet till den del de avser operativa mellanhavanden och i övrigt i finansnettot.

Koncernföretag

Resultat och finansiell ställning för alla koncernföretag (av vilka inget har en höginflationsvaluta som funktionell valuta) som har en annan funktionell valuta än redovisningsvaluta omräknas till koncernens redovisningsvaluta enligt följande:

tillgångar och skulder för var och en av balansräkningarna omräknas till balansdagens kurs;

intäkter och kostnader för var och en av resultaträkningarna omräknas till genomsnittlig valutakurs (såvida denna genomsnittliga kurs utgör en rimlig approximation av den ackumulerade effekten av de kurser som gäller på transaktionsdagen, annars omräknas intäkter och kostnader till transaktionsdagens kurs), och alla valutakursdifferenser som uppstår redovisas som en separat del av eget kapital. Vid konsolideringen förs valutakursdifferenser, som uppstår till följd av omräkning av nettoinvesteringar i utlandsverksamheter och av upplåning och andra valutainstrument som identifierats som säkringar av sådana investeringar, till eget kapital. Vid avyttring av en utlandsverksamhet, helt eller delvis, förs de kursdifferenser som redovisats i eget kapital till resultaträkningen och redovisas som en del av realisationsvinsten/-förlusten.

Goodwill och justeringar av verkligt värde som uppkommer vid förvärv av en utlandsverksamhet behandlas som tillgångar och skulder hos denna verksamhet och omräknas till balansdagens kurs.

2.5 INTÄKTSREDOVISNING

Koncernens principer för redovisning av intäkter från ITtillbehör framgår nedan. Försäljningen redovisas som intäkt när kontrollen för varorna överförs till kunden, vilket normalt sammanfaller med dess leverans. Leverans sker när varorna har överlämnats enligt leveransvillkoren, riskerna för varorna har överförts till kunden och kunden har antingen accepterat varorna i enlighet med avtalet, tidsrymden för invändningar mot avtalet har gått ut, eller koncernen har objektiva bevis för att alla kriterier för acceptans har uppfyllts. Volymrabatter baserade på ackumulerad försäljning över en period förekommer. Intäkten från försäljningen av varorna redovisas baserat på priset i avtalet, med avdrag för beräknade volymrabatter. En skuld redovisas för förväntade volymrabatter i förhållande till försäljningen till och med balansdagen. Fakturering sker i samband med leverans och betalningstiden är normalt 30-120 dagar.

2.6 LEASING

Samtliga leasingavtal är och redovisas som operationella leasingavtal, vilket innebär att leasingavgiften fördelas linjärt över leasingperioden.

2.7 LÅNEKOSTNADER

Räntekostnader belastar resultatet för den period de hänför sig till.

2.8 SKATTER

Periodens skattekostnad eller skatteintäkt består av aktuell och uppskjuten skatt. Aktuell skatt är den skatt som beräknas på det skattepliktiga resultatet för en period. Uppskjuten skatt beräknas utifrån den s.k. balansräkningsmetoden, vilket innebär att en jämförelse görs mellan redovisade och skattemässiga värden på koncernens tillgångar respektive skulder. Skillnaden mellan dessa värden multipliceras med aktuell skattesats, vilket ger beloppet för den uppskjutna skattefordringen/-skulden. Uppskjutna skattefordringar redovisas i balansräkningen i den omfattning det är sannolikt att beloppen kan utnyttjas mot framtida skattepliktiga resultat. Koncernledningen bedömer att uppskjutna skatter till fullo kommer att kunna utnyttjas mot skattepliktiga intäkter.

2.9 IMMATERIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR

Goodwill
Goodwill representerar framtida ekonomiska fördelar som uppkommer vid ett rörelseförvärv, men som inte är enskilt identifierade och separat redovisade. Goodwill redovisas till anskaffningsvärde minskat med ackumulerade nedskrivningar. Goodwill nedskrivningsprövas varje år.

Övriga immateriella anläggningstillgångar
De övriga immateriella anläggningstillgångarna redovisas som tillgång i balansräkningen om de uppfyller kriterierna för immateriella tillgångar enligt IAS 38, att det är sannolikt att framtida ekonomiska fördelar kommer att komma koncernens till del och anskaffningsvärdet kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Immateriella anläggningstillgångar redovisas till anskaffningsvärde efter avdrag för planenliga avskrivningar och eventuella nedskrivningar. Avskrivningar enligt plan sker linjärt och baseras på tillgångarnas beräknade nyttjandeperioder. Härvid tillämpas följande avskrivningstider:

Balanserad produktutveckling 5 år
Programvara 3-8 år
Övriga immateriella anläggningstillgångar 5-10 år


2.10 MATERIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR

Materiella anläggningstillgångar redovisas till anskaffningskostnad efter avdrag för nedskrivningar och avskrivningar enligt plan. Avskrivningar enligt plan sker linjärt och baseras på tillgångarnas anskaffningsvärde och tillgångarnas bedömda nyttjandeperiod.

Tillgångarnas restvärde och nyttjandeperiod bedöms varje rapporttillfälle. Härvid tillämpas följande avskrivningstider:

Byggnader 50 år
Byggnadsinventarier 5-20 år
Markanläggningar 5 år
Inventarier 5 år
Datorutrustning 2-3 år


2.11 NEDSKRIVNINGAR

Immateriella och materiella anläggningstillgångar
De redovisade värdena för bolagets tillgångar kontrolleras vid varje balansdag för att utröna om det finns någon indikation på nedskrivningsbehov. Om sådan indikation finns, beräknas tillgångens återvinningsvärde som det högsta av nyttjandevärdet och nettoförsäljningsvärdet. Nedskrivning görs om återvinningsvärdet understiger det redovisade värdet. Om det inte går att fastställa återvinningsvärdet för den enskilda tillgången ska återvinningsvärdet för tillgångens kassagenererande enhet fastställas, den kassagenererande enheten är den minsta identifierbara grupp av tillgångar som genererar kassaflöden väsentligen oberoende från andra tillgångar. Vid beräkning av nyttjandevärdet diskonteras framtida kassaflöden till en räntesats före skatt som
bedöms återspegla marknadens bedömning av pengars tidsvärde och de specifika risker som är förknippade med tillgången. En känslighetsanalys av diskonteringsräntan och tillväxtantaganden utförs efter varje prövning av nedskrivningsbehovet för att avgöra om det kvarvarande övervärdet är väsentligt.

Med undantag av goodwill görs ny bedömning av tillgångarna om det finns tecken på att tidigare nedskrivning inte längre är motiverad. Om nedskrivningen inte längre är motiverad, helt
eller delvis, återförs den i enlighet med IAS 36.

Finansiella tillgångar
Koncernen bedömer de framtida förväntade kreditförluster som är kopplade till tillgångar redovisade till upplupet anskaffningsvärde. Koncernen redovisar en kreditreserv för sådana förväntade kreditförluster vid varje rapporteringsdatum. För kundfordringar tillämpar koncernen den förenklade ansatsen för kreditreservering, det vill säga, reserven kommer att motsvara den förväntade förlusten över hela kundfordringens livslängd. För att mäta de förväntade kreditförlusterna har kundfordringar grupperats baserat på fördelade kreditriskegenskaper och förfallna dagar. Koncernen använder sig av framåtblickande variabler för förväntade kreditförluster. Förväntade kreditförluster redovisas i koncernens rapport över totalresultat i posten övriga externa kostnader.

2.12 VARULAGER

Varulagret avser IT-tillbehör. Varulagret är värderat enligt lägsta värdets princip, d v s till det lägsta av anskaffningsvärde och nettoförsäljningsvärde. Vid bestämmande av anskaffningsvärdet är först-in-först-ut-principen tillämpad. Nettoförsäljningsvärde utgörs av beräknat försäljningsvärde med avdrag för beräknad försäljningskostnad.

Koncernledningen beräknar nettoförsäljningsvärde för varulagret och beaktar de mest tillförlitliga uppgifter som finns tillgängliga per respektive balansdag. Det framtida försäljningsvärdet kan påverkas av framtida teknologi och andra marknadsdrivna förändringar som kan minska framtida försäljningspriser.

2.13 ERSÄTTNINGAR TILL ANSTÄLLDA

Pensionsförpliktelser
Koncernen har enbart avgiftsbestämda pensionsplaner innebärande pensionsplaner med fasta avgifter till externa juridiska enheter. De avgiftsbestämda pensionsplanerna redovisas som ersättning till anställda när avgifterna förfaller till betalning.

Ersättningar vid uppsägning
Ersättningar vid uppsägning utgår när en anställds anställning sagts upp före normal pensionstidpunkt eller då en anställd accepterar frivillig avgång från anställning i utbyte mot sådana
ersättningar. Bolaget redovisar avgångsvederlag när den bevisligen är förpliktad endera att säga upp anställda enligt en detaljerad formell plan utan möjlighet till återkallande, eller att lämna ersättningar vid uppsägning som resultat av ett erbjudande som gjorts för att uppmuntra till frivillig avgång från anställning.

2.14 AVSÄTTNINGAR

Avsättningar redovisas när bolaget har eller kan anses ha en förpliktelse som ett resultat av inträffade händelser och det är sannolikt att utflöde av resurser kommer att krävas för att reglera förpliktelsen. En förutsättning är vidare att det går att göra en tillförlitlig uppskattning av det belopp som skall utbetalas.

2.15 EVENTUALFÖRPLIKTELSER

En eventualförpliktelse redovisas när det finns en möjlig förpliktelse beroende av om osäkra framtida händelser kommer att inträffa, eller när det finns en befintlig förpliktelse där betalning inte är trolig eller beloppet inte kan uppskattas på ett tillförlitligt sätt. En avsättning behöver endast redovisas om en befintlig förpliktelse har uppkommit till följd av en tidigare händelse, betalning är sannolik och belopp är möjligt att tillförlitligt uppskatta

2.16 FINANSIELLA TILLGÅNGAR OCH SKULDER

Finansiella tillgångar och skulder värderas till upplupet anskaffningsvärde eller till verkligt värde över resultatet.

Klassificeringar
Koncernen klassificerar sina finansiella tillgångar och skulder i kategorin upplupet anskaffningsvärde eller verkligt värde via resultatet. Klassificeringen är beroende av för vilket syfte den
finansiella tillgången eller skulden förvärvades.

Finansiella tillgångar till upplupet anskaffningsvärde
Tillgångar som innehas med syftet att inkassera avtalsenliga kassaflöden och där dessa kassaflöden endast utgör kapitalbelopp och ränta värderas till upplupet anskaffningsvärde. Det redovisade värdet av dessa tillgångar justeras med eventuella förväntade kreditförluster. Ränteintäkter från dessa finansiella tillgångar redovisas med effektivräntemetoden och ingår i finansiella intäkter.
Koncernens finansiella tillgångar som värderas till upplupet anskaffningsvärde utgörs av posterna kundfordringar, övriga fordringar, upplupna intäkter och likvida medel.

Bedömning av osäkra kundfordringar bygger på bedömda framtida kassaflöden på ej kreditförsäkrade kundfordringar respektive kreditförsäkrade kundfordringar där 10 % av fordran ej är kreditförsäkrad.

Finansiella skulder till verkligt värde via resultatet
Finansiella skulder som klassificeras som värderade till verkligt värde via resultatet består av villkorad köpeskilling i samband med förvärv.

Redovisning av finansiella instrument
En finansiell tillgång eller finansiell skuld redovisas i balansräkningen när koncernen blir part enligt avtalsvillkoren. En fordran redovisas när koncernen har fullgjort sitt åtagande och den andra parten är betalningsskyldig enligt avtalet, även om ingen faktura har skickats. Kundfordringar bokförs i balansräkningen när fakturan skickas. Skulder redovisas när motparten har fullgjort sitt åtagande och parten är betalningsskyldig enligt avtalet, även om ingen faktura har tagits emot. Leverantörsskulder redovisas när fakturan har tagits emot. En finansiell tillgång tas bort från
balansräkningen när rättigheterna har realiserats, går ut eller koncernen inte längre har kontroll över dem. Detsamma gäller del av en finansiell tillgång. En finansiell skuld tas bort från
balansräkningen när den skyldighet som specificeras i avtalet har betalats eller på annat sätt har upphört.Detsamma gäller del av en finansiell skuld. Finansiella tillgångar och skulder kvittas och nettobeloppet tas upp i balansräkningen endast när det finns en lagligt verkställbar rätt att kvitta beloppen, och det finns en avsikt att reglera beloppen genom nettobetalningar eller realisera
tillgången och samtidigt reglera skulden. Inköp och försäljning av finansiella tillgångar redovisas på affärsdagen. Affärsdagen är det datum när koncernen åtar sig att köpa eller sälja
tillgången.

Se även not 18 Finansiella tillgångar och skulder.

2.17 KASSAFLÖDESANALYS

Kassaflödesanalysen upprättas enligt indirekt metod. Likvida medel inkluderar kassamedel och disponibla tillgodohavanden hos bank och kreditinstitut samt kortfristiga likvida placeringar upp till tre månader.